Sådant sätter sig i en människa, det är han helt övertygad om

”Det är viktigt att komma i tid, tänker han. Det är en osynlig men kraftfull kärlek. Även om hon inte märker det. Det verkar i henne och gör så att hon läker lite. Så måste det vara.

Det är samma sak om man inte kommer i tid. Det betyder också något, även om hon inte skulle klandra honom. Men det är vårdslöst. Sådant sätter sig i en människa, det är han helt övertygad om, de små sakerna man gör. Som att komma i tid, till exempel. Det är de enkla vänligheterna som kan förändra allt.”

Ur Isidor och Paula av Ola Nilsson

’Oh! it is only a novel!’

”’Oh! it is only a novel!’…; or, in short, only some work in which the greatest powers of the mind are displayed, in which the most thorough knowledge of human nature, the happiest delineation of its varieties, the liveliest effusions of wit and humour are conveyed to the world in the best chosen language.”

Ur Northanger Abbey av Jane Austen

Om den gravida kvinnan

Garret Keizer säger om den gravida kvinnan:

”Hennes tillstånd är ett otvetydigt offentligt påstående om en mycket privat upplevelse, som har inletts i en intim situation och fortsatt i det heliga rum som är hennes egen kropp – men hon har ingen möjlighet att gömma sig, och det går inte heller att förneka den känsla vi har av att hon på något sätt tillhör oss, att hon förkroppsligar vår kollektiva framtid och representerar vårt individuella förflutna.”

Citeras i Bad feminist av Roxane Gay

Sent omsider

Julaftonskvällen avslutades med julnattsgudstjänst i Brunflo kyrka där vi, förutom vacker musik, också fick lyssna till julevangeliet. Man har ju hört detta evangelium några gånger, och ofta blir det bara ord som rinner förbi, men denna gång fäste jag mig särskilt – och för första gången – vid Marias reaktion när allt det märkliga har hänt. Hon hade fött ett barn (bara det!) och fått besök av herdar som berättat att både änglar och en stor himmelsk här hade sagt dem att en frälsare fötts i Davids stad, och att den frälsaren var Marias bebis. Och Maria: ”tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det.”

Nu tänker jag att vi alldeles för sällan tar saker till våra hjärtan och begrundar dem. Eller åtminstone: att jag. Dessutom att begrundande medför en långsamhet i tanken, som är viktig för att hindra känslorna att rusa och besluten att forceras. Jag tänker att detta att ta saker till sitt hjärta innebär något annat, något mer förankrat, än att analysera och grubbla. Och så tänker jag att inför 2016 ska detta bli min fråga: ”Vad skulle Maria ha gjort?” Och därefter ska jag ta saken till mitt hjärta och eftertänksamt begrunda den.

En knapp månad efter nyår

Nyårslöften: 1) läsa mindre skönlitteratur och fler essäsamlingar, 2) utöva mitt föräldraskap med värdighet, 3) läsa många kapitelböcker med stora M, företrädelsevis sådana som innehåller ålderdomliga uttryck, 4) läsa allt av Maggie Nelson, 5) berätta för M & T hur mycket jag älskar dem, med nya ord som de behöver lära sig medan vi pratar, 6) vara ute i dagsljus, 7) gå på teater, 8) fortsätta utforska frågan om vad som händer före livet och efter döden tillsammans med lilla T, 9) rent generellt: begrunda mera, 10) säga nej oftare under vardagar kl. 8-17 och ja oftare under all övrig tid.

Min kropp känns sårbar på ett nytt sätt

I december lyssnade jag på Birgitta Hovelius som formulerade kritiska perspektiv på mammografi. Hon berättade om de friska kvinnor som behandlas mot bröstcancer helt i onödan, liksom de lika friska kvinnor som lever med ihållande oro efter ett falskt alarm. De här kvinnorna är sammantagna väldigt många fler än de som faktiskt har bröstcancer (och som Hovelius menar själva kan upptäcka sin tumör genom att undersöka brösten hemma). Nåväl. Denna föreläsning lyssnade jag på två dagar efter min 40-årsdag och en dag innan jag fick min första kallelse till mammografin. (Man måste säga att de är på hugget!) När jag idag ringde och bokade om tiden tänkte jag, samtidigt som jag skrev upp den nya tiden i kalendern, att min kropp känns sårbar på ett nytt sätt. Jag har alltid sett mig själv som frisk. Jag har aldrig tänkt på cancer i relation till min kropp. Jag är oklar över om jag vill släppa fram den typen av tankar, men till mammografin ska jag väl oavsett.

Men nej

Orkar inte med media nu. Orkar inte se hur sexuella trakasserier och kränkningar tas på allvar först när det kan användas som slagträn i en debatt som främst verkar syfta till att dra upp gränser mellan Vi och Dom. Låt mig berätta att jag har blivit antastad på dansgolv av män i alla åldrar. När jag gick på högstadiet var det killar som ropade ”melonfarm” efter mig i korridoren. Jag har fått ordet ”hora” ropat efter mig av random kille på stan. Jag har tvingats lyssna när lika random kille på stan högljutt har spekulerat i hur jag ser ut utan kläder. Jag har i egenskap av lokalvårdare blivit erbjuden att städa hemma hos random kille i kostym i utbyte mot ”tjänster i sängmiljö”. Jag har fått mitt utseende kommenterat av en universitetslärare inför hela klassen. Jag har blivit erbjuden av random tennisklädd kille på gatan att spela in så kallad ”erotisk film”. Alltså, HUR kan det faktum att kvinnors kroppar och gränser regelmässigt kränks av män vara en nyhet? HUR kan det faktum att polis och andra myndigheter inte tar detta på allvar vara en nyhet? Om jag, på den tiden då jag var mer i svängen, hade gått till polisen och anmält att jag blivit antastad av tre män på en musikfestival – är det någon som tror att de hade brytt sig? Är det någon som tror att detta hade varit en enstaka händelse för den här polisstationen? Det här är så jäkla utbrett och det är upprörande att det behandlas som en ”nyhet” som vi precis nu råkade få upp ögonen för.

Det hennes liv hade kommit att bli

”Detta glättiga humör var en omsorgsfullt instuderad rollprestation, det visste han. Likaså hennes moderliga stränghet under barnens middag, och den beslutsamma effektivitet varmed hon tidigare på dagen hade attackerat mataffären, och likaså den hängivenhet hon skulle visa honom senare i kväll, när han tog henne i sin famn. Det regelbundna växlandet mellan ett flertal omsorgsfullt instuderade sinnesstämningar var hennes liv, eller snarare det hennes liv hade kommit att bli. Hon klarade det med bravur, och det var bara sällan, när han noggrant granskade hennes ansikte, som han kunde märka hur mycket ansträngningen kostade på.”

Ur Elva sorters ensamhet av Richard Yates

När detta händer känner jag ett vasst styng rakt genom kroppen

”När jag får syn på män som ser ut som han eller hans kompisar. När jag känner lukten av öl i en mans andedräkt. När jag känner lukten av herrperfymen Polo. När jag hör ett rått skratt. När jag går förbi en grupp män som står tätt ihop och det inte finns någon annan i närheten. När jag ser en kvinna bli attackerad i en film eller på teve. När jag är ute i skogen eller kör bil i ett område med mycket skog. När jag läser om upplevelser som är alltför välbekanta. När jag går igenom säkerhetskontrollen på flygplatsen och blir fört åt sidan för en noggrannare genomsökning, vilket verkar inträffa varje gång jag är ute och reser. När jag har sex och mina handleder hålls fast ovanför huvudet på mig utan att jag är beredd på det. När jag ser en ung tjej i en viss ålder.

När detta händer känner jag ett vasst styng rakt genom kroppen.”

Ur Bad feminist av Roxane Gay