Hon var ett sorgens geni

”Hon var ett sorgens geni, fördjupade sig i den, nystade upp dess många trådar, njöt av dess subtila nyanser. Hon var ett prisma genom vilket sorgen kunde spjälkas upp i sitt oändliga spektrum.”

Ur Allt är upplyst av Jonathan Safran Foer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>