Som kvinnor får vi ofta finna oss i att definieras utifrån vår reproduktiva status. Om vi inte är mammor är vi istället mammor i vardande. Om inte heller detta är en tillämplig tankefigur är vi ofrivilligt barnlösa kvinnor. Att kvinnor frivilligt avstår från barn är något som många har svårt att överhuvudtaget acceptera. Hur tänker vi när vi träffar en barnlös kvinna i dryga fyrtioårsåldern? Kanske så här, med ett exempel hämtat ur skönlitteraturen: ”Kvinnor som inte har barn och som det biologiskt har blivit för sent för bär med sig en känsla av något ofullbordat som plågar dem” (ur Vända blad av Julie Jézéquel). Det mest intressanta i kommentaren är förstås ordet ofullbordat. Uppfattar vi kvinnor utan barn som ofullbordade? Hur tänker vi när vi istället träffar en barnlös man i samma ålder? Forskning visar att en barnlös kvinna i fyrtioårsåldern väcker frågor, medan en barnlös man inte gör det. En mans reproduktiva status är i de allra flesta sammanhang helt irrelevant. ”Barn och intimsfär spelar en underordnad roll i konstruktionen av maskulinitet”, skriver till exempel Helen Peterson och Kristina Engwall. Den amerikanska feministen och författaren Adrienne Rich har beskrivit det så här:

Through motherhood every woman has been defined from outside herself: mother, matriarch, matron, spinster, barren, old maid – listen to the history of emotional timbre that hangs about each of these words. Even by default motherhood has been an enforced identity for women, while the phrases ‘childless man’ and ‘nonfather’ sound absurd and irrelevant to us. (Ur: ”Motherhood: The Contemporary Emergency and the Quantum Leap”, 1978) 

Förutom att Rich beskriver moderskapets absoluta fäste i konstruktioner av kvinnlighet, noterar hon att faderskap inte alls har motsvarande betydelse för konstruktioner av manlighet. Att leva som ofrivilligt barnlös man är givetvis en sorg, men det omfattar inte identitetsförlust på samma sätt som det gör för kvinnor, och inte heller är manlig barnlöshet laddat med samma historiska, kulturella och sociala bagage som kvinnlig barnlöshet är. Rich skrev sin text 1978, vilket är längesedan, men min uppfattning är att ganska lite har ändrats. Att vara barnlös kvinna uppfattas fortfarande som i någon utsträckning avvikande: att vara ofrivilligt barnlös kvinna tolkas ofta i termer av personlig tragedi och livslång sorg medan frivilligt barnlösa kvinna uppfattas som så avvikande att de blir svåra att överhuvudtaget identifiera som kvinnor. Kvinnor som frivilligt väljer bort barn tolkas ofta som i avsaknad av grundläggande kvinnliga karaktärsdrag: de uppfattas som kalla istället för varma, hårda istället för mjuka, karriärslystna istället för hemmakära, själviska istället för självuppoffrande. Naturligtvis ses kvinnor som väljer bort barn som kvinnliga varelser i biologisk bemärkelse, men de egenskaper som associeras till deras reproduktiva ställningstaganden gör att de ändå riskerar att uppfattas som ”okvinnliga”. De har valt bort en grundläggande beståndsdel i hur kvinnlighet tolkas och förstås, och har därmed, till åtminstone viss del, valt bort ”sin kvinnlighet”.

Mitt intresse för kvinnors erfarenheter av barnlöshet är framför allt akademiskt. Mitt intresse för vad allt detta, implicit, säger om kvinnor som har barn är däremot personligt. Att ofrivilligt barnlösa kvinnors erfarenheter tolkas i termer av personlig tragedi och livslång sorg: vad säger det om de livsberättelser som vi konstruerar åt kvinnor med barn? Måste detta att leva med barn vara förknippat med glädje och meningsfullhet, och vad händer i så fall när detta inte alls är hur moderskapet upplevs? Att frivilligt barnlösa kvinnor tolkas i termer av självupptagenhet, hårdhet, karriärslystnad och omognad; att de dessutom beskrivs som inte fullt ut kvinnliga: vad säger det om de egenskaper vi fäster vid kvinnor som har valt barn? Om jag har valt barn men ändå ser mig själv som självupptagen snarare än självuppoffrande och arbetslysten (om än inte specifikt karriärslysten) snarare än hemmapysslig: vad säger det om mig som mamma? Kanske uppfattas jag som inte fullt ut moderlig? Som, i någon utsträckning, emotionellt ofullbordad?

Läs mer hos RFSU.
Läs mer i Aftonbladet.
Läs mer i Ottar. 
Läs mer i Sydsvenskan.
Lyssna på P1.
Min artikel om ofrivillig barnlöshet i tgv.
Om frivillig barnlöshet i tgv.
Läs mer i Socialvetenskaplig tidskrift.